Väsentlig info och annat trams om Malou Berg
Oops, så det kan bli
Utmaningen kom från Ella.
Nu ska jag alltså, enligt reglerna som någon (?) bestämt ska gälla alla inblandade / utmanade,
berätta om 7 saker ur mitt liv,
några allmänna, som jag utan urskillning ska gripa ur minnets luft.
Och några dolda, sånt som jag brukar hålla för mig själv.
Det där sista är ett intressant inslag..
för vem kan veta vad som är svårt för mig att tala om eller berätta?
Anfall är bästa försvar, har varit min devis.
Jag har öppet talat om pinsamheter, dvs sånt som andra kanske brukar dölja
för att gömma sånt som verkligen är känsligt material. för mig
Nåväl, det sista att jag sedan ska skicka utmaningen vidare till andra, är svårare.. Inte så många av mina vänner bloggar, men facebook finns ju också förstås. Äsch, det får bli som det vill med det.
Låt oss sätta igång med lite blandad info om Malou Berg. Info utan inbördes ordning, stort och smått om mig.
1. Jag har krossat en glasdörr när jag i ett ursinnigt tillstånd, smällde igen den bakom mig. Dörren satt på en resebyrå i Aten. Jag och Monica var ute och liftade och ämnade ta oss till en kibbutz i Israel. Vi skulle åka båt till Cypern och därifrån ta oss vidare till Israel som sagt. De var väldigt snorkiga och otrevliga mot oss. Vi var 19 år och tiden var 1970. Vi rusade ut genom dörren. Jag smällde igen den. Och jag stelnade till av fasa och skräck när jag hör hur hela dörren blir till glasgrus bakom min rygg. Ilskan är ibland en bundsförvant, för jag stagade bara ilsket vidare. De kom rusande efter oss och hotade med att ringa polisen, varpå jag stannade och stirrade dem stint i ögonen "ja, gör det bara!!! Jag har ett och annat att säga dem också!!!!" Och så dundrade jag vidare. Det här var under juntans tid och ingen ville ha klagomål på sig av en utlänning. De tvärstannade. Och gick tillbaka till butiken.
Jag glömmer aldrig det där rasslande ljudet, jag ryser fortfarande när jag bara tänker på det.
2. Jag var normalviktig tills jag var på mitt sextonde år. Då hade jag träffat min första stora kärlek, Ralph. Och med honom kom den fysiska kärleken in. Skydd måste införskaffas och jag gick till RFSU för att sätta in spiral, det hade min mamma och jag kommit överens om. P-pillren hade just gjort entré i sinnevärlden och de övertalade mig att prova. På 2 månader gick jag upp 7 kg. Fick byta, men då gick jag upp ännu mer. Slutade med pillren, men gick inte ner i vikt iaf. När vi sedan var ute och liftade, så använde jag en ny sort och gick upp 16 kg, medan Monica, som åt samma mat som jag, gick ner i vikt. Så började det och sedan var det etablerat. Jag har brottats med vikten sedan dess, i perioder har jag klappat den på huvudet coh sagt att det är ok, det får vara som det är. Kommer mera till ro med den. Gillat den? Never!
3. Underlivsavdelningen: Jag har haft gonorré flera gånger. Första gången vrålade min mamma som om jag vore världens sämsta trash. Andra gången sa hon, åh vilken tur att det inte var syfilis. När vi var ute och liftade fick jag flatlöss och det VAR SÅ ÄCKLIGT!! Jag kände mig fullständigt invaderad av dessa kryp.
Det var en tid då man låg med sina kompisar. Det var så att säga ett sätt att visa att man var vänner. Mycket märklig företeelse det där, i p-pillrens ungdom. Den gick över så småningom.. jag har också gjort ett antal aborter. Den första var när Ralph och jag åter återförenats, en gång av många. Då skulle vi använda vanligt skydd, dvs kondom, för första gången. Det gjorde vi.. bara för att upptäcka att kondomen den sprack. Och jag blev med barn. Gjorde abort. Mådde psykiskt jättedåligt av det. Andra gången var bara 6 månader senare. Jag hade dessutom levat helt i avhållsamhet hela den tiden, så man kan säga att det var nästa samlag.. Poff, på smällen igen! Läkaren var inte nådig när jag kom och ville göra abort igen Han blängde ilsket på mig "Tänker Du använda abort som skyddsmetod??!!" Nää den metoden var kanske inte såå bra, jag gick istället med i en testgrupp för abortpillret. på Karolinska. De sa att till mig att de ville ha många olika testpersoner, inte samma som kom och kom och kom och kom på nytt, igen och igen och igen. (jag antar att det med det menar att jag kom alldeles för ofta..) Jag behövde under denna mycket fertila period av mitt liv, bara titta på en karl, andas in hans luft.. tveksamt om jag ens behövde hans spermier.. för att bli på smällen. Den gick dock över med tiden, fertiliteten alltså..
4. Jag var på barnhem i 4 år. Där lärde jag mig bl a att bli hal som en hål och slingra mig ur grepp. kanske tror Du att det är värdelös kunskap, men den räddade mig när den fule gubben trodde att jag var mogen och lockat med mig upp i sin lägenhet för att "bjuda på lite saft.." När han försökte trycka ner mig på sängen, så blev jag hal och ogreppbar, rann ur hans grepp, stack därifrån snabbt som en oljad blixt! Jag vet egentligen inte hur det går till, det där att göra sig ogreppbar och hal, men det var verkligen effektivt. Jag använde det även när vi mor skulle ge mig spö, men hon den ojusta motståndaren, tog hjälp av pappa Bo. Han höll och hon slog. Jag ansåg och anser fortfarande att det var ojuste att vara två mot en. Ytterst förnedrande faktiskt.
5. Jag har rökt både brass och gräs. Och provat uppåttjack. (och faktiskt även rökt cigaretter under ett par förvirrade år i min ungdom) Men, liksom min kropp inte tål mer än mycket små mängder av alkohol, så tål den heller inte dessa droger. Och folk tyckte inte det var kul att röka med mig. "Först kräks Du och sen somnar Du, hur trist som helst." Sedan tog det en vecka innan jag helt återställd, jag tyckte att det var ett för högt pris att betala för att uppleva ett kort ögonblick av drogat tillstånd. Nää, jag och droger går inte ihop.
6. Mitt sätt att lösa problem har under alla år varit att vända på klacken och gå därifrån, klippa av alla band och vara "fri". Jag hade en lång andlig förklaring till varför det var en så storartad lösning på problemen. Tills jag mötte Lennart och han skällde ut mig när jag tänkte använda min strålande metod på honom.. han tyckte att det sättet att lösa problem på var fegt.. och svagt. Nu ser jag att det var ett utmärkt sätt att sticka ifrån alltihop och istället för att lösa upp, reda upp, göra klart, trycka ner det inom mig, gömma det och ha det kvar i kroppen någonstans. Det finns många små ouppklarade, gömda härdar inom mig.. fast jag jobbar på dem. Hoóponopono säger jag bara! :-)
7. Jag längtar efter att dela mitt liv med en man. Har levt ensam så många år nu. Det är roligare att dela, göra saker tillsammans, än att vara sig själv nog.
Sådär, det gick ju hur bra som helst..
Kan Du gissa vilken info som är känslig för mig?
Vilken/vilka av dessa punkter vill jag helst dölja och hålla för mig själv?
För den finns där..
Nu ska jag alltså skicka utmaningen vidare
men till vem?
Ella har ju skickat till Alla Jag Vet Som Bloggar!
Jag skickar till Ewa (länk får komma senare. Jag har ingen aning om det finns någon)
((Ev. andra som bloggar, får jag leta upp, Ella tog alla som jag visste om)) Jamen det står ju inte i reglerna att man inte får skicka till samma.. så här får ni en liten släng till av utmaningssoppan!
Matilda
Linda
(The Rules:* Link to your tagger and list these rules on your blog.
* Share 7 facts about yourself on your blog - some random, some weird.
* Tag 7 people at the end of your post by leaving their names as well as links to their blog.
* Let them know they have been tagged by leaving a comment on their blog.)
Utmaningen kom från Ella.
Nu ska jag alltså, enligt reglerna som någon (?) bestämt ska gälla alla inblandade / utmanade,
berätta om 7 saker ur mitt liv,
några allmänna, som jag utan urskillning ska gripa ur minnets luft.
Och några dolda, sånt som jag brukar hålla för mig själv.
Det där sista är ett intressant inslag..
för vem kan veta vad som är svårt för mig att tala om eller berätta?
Anfall är bästa försvar, har varit min devis.
Jag har öppet talat om pinsamheter, dvs sånt som andra kanske brukar dölja
för att gömma sånt som verkligen är känsligt material. för mig
Nåväl, det sista att jag sedan ska skicka utmaningen vidare till andra, är svårare.. Inte så många av mina vänner bloggar, men facebook finns ju också förstås. Äsch, det får bli som det vill med det.
Låt oss sätta igång med lite blandad info om Malou Berg. Info utan inbördes ordning, stort och smått om mig.
1. Jag har krossat en glasdörr när jag i ett ursinnigt tillstånd, smällde igen den bakom mig. Dörren satt på en resebyrå i Aten. Jag och Monica var ute och liftade och ämnade ta oss till en kibbutz i Israel. Vi skulle åka båt till Cypern och därifrån ta oss vidare till Israel som sagt. De var väldigt snorkiga och otrevliga mot oss. Vi var 19 år och tiden var 1970. Vi rusade ut genom dörren. Jag smällde igen den. Och jag stelnade till av fasa och skräck när jag hör hur hela dörren blir till glasgrus bakom min rygg. Ilskan är ibland en bundsförvant, för jag stagade bara ilsket vidare. De kom rusande efter oss och hotade med att ringa polisen, varpå jag stannade och stirrade dem stint i ögonen "ja, gör det bara!!! Jag har ett och annat att säga dem också!!!!" Och så dundrade jag vidare. Det här var under juntans tid och ingen ville ha klagomål på sig av en utlänning. De tvärstannade. Och gick tillbaka till butiken.
Jag glömmer aldrig det där rasslande ljudet, jag ryser fortfarande när jag bara tänker på det.
2. Jag var normalviktig tills jag var på mitt sextonde år. Då hade jag träffat min första stora kärlek, Ralph. Och med honom kom den fysiska kärleken in. Skydd måste införskaffas och jag gick till RFSU för att sätta in spiral, det hade min mamma och jag kommit överens om. P-pillren hade just gjort entré i sinnevärlden och de övertalade mig att prova. På 2 månader gick jag upp 7 kg. Fick byta, men då gick jag upp ännu mer. Slutade med pillren, men gick inte ner i vikt iaf. När vi sedan var ute och liftade, så använde jag en ny sort och gick upp 16 kg, medan Monica, som åt samma mat som jag, gick ner i vikt. Så började det och sedan var det etablerat. Jag har brottats med vikten sedan dess, i perioder har jag klappat den på huvudet coh sagt att det är ok, det får vara som det är. Kommer mera till ro med den. Gillat den? Never!
3. Underlivsavdelningen: Jag har haft gonorré flera gånger. Första gången vrålade min mamma som om jag vore världens sämsta trash. Andra gången sa hon, åh vilken tur att det inte var syfilis. När vi var ute och liftade fick jag flatlöss och det VAR SÅ ÄCKLIGT!! Jag kände mig fullständigt invaderad av dessa kryp.
Det var en tid då man låg med sina kompisar. Det var så att säga ett sätt att visa att man var vänner. Mycket märklig företeelse det där, i p-pillrens ungdom. Den gick över så småningom.. jag har också gjort ett antal aborter. Den första var när Ralph och jag åter återförenats, en gång av många. Då skulle vi använda vanligt skydd, dvs kondom, för första gången. Det gjorde vi.. bara för att upptäcka att kondomen den sprack. Och jag blev med barn. Gjorde abort. Mådde psykiskt jättedåligt av det. Andra gången var bara 6 månader senare. Jag hade dessutom levat helt i avhållsamhet hela den tiden, så man kan säga att det var nästa samlag.. Poff, på smällen igen! Läkaren var inte nådig när jag kom och ville göra abort igen Han blängde ilsket på mig "Tänker Du använda abort som skyddsmetod??!!" Nää den metoden var kanske inte såå bra, jag gick istället med i en testgrupp för abortpillret. på Karolinska. De sa att till mig att de ville ha många olika testpersoner, inte samma som kom och kom och kom och kom på nytt, igen och igen och igen. (jag antar att det med det menar att jag kom alldeles för ofta..) Jag behövde under denna mycket fertila period av mitt liv, bara titta på en karl, andas in hans luft.. tveksamt om jag ens behövde hans spermier.. för att bli på smällen. Den gick dock över med tiden, fertiliteten alltså..
4. Jag var på barnhem i 4 år. Där lärde jag mig bl a att bli hal som en hål och slingra mig ur grepp. kanske tror Du att det är värdelös kunskap, men den räddade mig när den fule gubben trodde att jag var mogen och lockat med mig upp i sin lägenhet för att "bjuda på lite saft.." När han försökte trycka ner mig på sängen, så blev jag hal och ogreppbar, rann ur hans grepp, stack därifrån snabbt som en oljad blixt! Jag vet egentligen inte hur det går till, det där att göra sig ogreppbar och hal, men det var verkligen effektivt. Jag använde det även när vi mor skulle ge mig spö, men hon den ojusta motståndaren, tog hjälp av pappa Bo. Han höll och hon slog. Jag ansåg och anser fortfarande att det var ojuste att vara två mot en. Ytterst förnedrande faktiskt.
5. Jag har rökt både brass och gräs. Och provat uppåttjack. (och faktiskt även rökt cigaretter under ett par förvirrade år i min ungdom) Men, liksom min kropp inte tål mer än mycket små mängder av alkohol, så tål den heller inte dessa droger. Och folk tyckte inte det var kul att röka med mig. "Först kräks Du och sen somnar Du, hur trist som helst." Sedan tog det en vecka innan jag helt återställd, jag tyckte att det var ett för högt pris att betala för att uppleva ett kort ögonblick av drogat tillstånd. Nää, jag och droger går inte ihop.
6. Mitt sätt att lösa problem har under alla år varit att vända på klacken och gå därifrån, klippa av alla band och vara "fri". Jag hade en lång andlig förklaring till varför det var en så storartad lösning på problemen. Tills jag mötte Lennart och han skällde ut mig när jag tänkte använda min strålande metod på honom.. han tyckte att det sättet att lösa problem på var fegt.. och svagt. Nu ser jag att det var ett utmärkt sätt att sticka ifrån alltihop och istället för att lösa upp, reda upp, göra klart, trycka ner det inom mig, gömma det och ha det kvar i kroppen någonstans. Det finns många små ouppklarade, gömda härdar inom mig.. fast jag jobbar på dem. Hoóponopono säger jag bara! :-)
7. Jag längtar efter att dela mitt liv med en man. Har levt ensam så många år nu. Det är roligare att dela, göra saker tillsammans, än att vara sig själv nog.
Sådär, det gick ju hur bra som helst..
Kan Du gissa vilken info som är känslig för mig?
Vilken/vilka av dessa punkter vill jag helst dölja och hålla för mig själv?
För den finns där..
Nu ska jag alltså skicka utmaningen vidare
men till vem?
Ella har ju skickat till Alla Jag Vet Som Bloggar!
Jag skickar till Ewa (länk får komma senare. Jag har ingen aning om det finns någon)
((Ev. andra som bloggar, får jag leta upp, Ella tog alla som jag visste om)) Jamen det står ju inte i reglerna att man inte får skicka till samma.. så här får ni en liten släng till av utmaningssoppan!
Matilda
Linda
(The Rules:* Link to your tagger and list these rules on your blog.
* Share 7 facts about yourself on your blog - some random, some weird.
* Tag 7 people at the end of your post by leaving their names as well as links to their blog.
* Let them know they have been tagged by leaving a comment on their blog.)
Kommentarer
Trackback
