Malou Bergs Blog

nu närmar den sig, den glada AmaOna
gott humör-AmaOna, Hejochhå-AmaOna, Vatten-AmaOna, Livsglädje-AmaOna mm

och här kan Du lyssna lite i förväg:
Happy Feet Song - som Du kan läsa mer om längre ner
http://www.malou.se/musik/ama_happyfeat.mp3

E Mano Kie
http://www.malou.se/musik/ama_emanokie.mp3

Song Song (ja jag vet, inte världens mest begåvade titel. Och mitt fel är det också. Ingen skugga över Susanne i detta titel-fall.. íiiiiii ;-)
http://www.malou.se/musik/ama_songsong.mp3

Promise In The Air (Gör den med bara englesk text, så kan den bli en Disneyklassiker.. Är det en komplimang eller inte? Vad tycker Du?)
http://www.malou.se/musik/ama_promise.mp3

Oo Wakana (Perfect Is The Moment)
http://www.malou.se/musik/ama_wakana.mp3

Visst är det fantastiskt

Varje dag erbjuder nya möjligheter, variationer i oändlighet
och oavsett om jag väljer det eller inte, så förändras jag varenda dag, varje sekund faktiskt.
Så varje andetag drar jag genom en förändrad kropp.
Inget är detsamma som förr, det är en myt. Som vi tutar i varann, tut tut
men inget kan vara längre från sanningen än det.

Att vi inte alltid märker det, betyder inte att inget sker.

Jag byter ständigt innehåll, mitt yttre jag kan verka vara detsamma, men det är bara som det verkar.
Så varför hålla krampaktigt kvar i det som ändå glider ifrån oss?
När man kan flyta med och njuta av färden

Njuta njuta
N J U T A
av färden
den stora resan

Så har jag varit i Danmark och hälsat på Kjarni.
Men inte bara för att få träffa honom, han mår prima, ständigt omgiven av sina 4 sällskapsdamer, som går med honom året runt. Utan även för att jag ville resonera med Lars om att Kjarni ska stanna på Bakkeholm.

Jag vet att Lars sköter mycket väl om honom. Det syns inte att Kjarni har eksem längre (Ökozon är fantastiskt bra om man är noggrann med behandlingen) och han är nöjd med att få komma ut och motionsridas 3-4 gånger per vecka. Skadan i frambenet är helt läkt och han har återfått styrkan. Det är ett härligt ställe för en häst att få åldras på i lugn och ro. Kjarni är 20 år i år och vem vet hur länge han kan betäcka, hur länge orken finns kvar. Oavsett det, så har han sitt smultronställe livet ut. Och med det känner jag mig tillfreds.

Sedan är det underbart att veta att Lars är så himla förtjust i Kjarni (och kan man vara annat,  jag bara frågar?? Det här är en häst med en stor själ, han är klok, säker, cool och vacker. Och ovanpå det, en helt fantastisk ridhäst.) Lars kärlek till Kjarni är tveklös och stor. Och jag lämnar honom gärna i hans omsorgsfulla händer.

Kjarni stod vid grinden och inväntade min ankomst, när hälsningarna var avklarade släntrade han iväg ner på ängen och kollade av sina damer. Provbetäckte lite.. nja.. kanske inte än. Vi betar väl istället då..

Tiden på Bakkeholm var inte så lång, desto längre var själva resan dit.
Det var storm i södra Sverige och det låg bitvis en massa träd över tågrälsen.
Min resa till Bakkeholm förlängdes med ett dygn pga alternativa resvägar, bussresor och väntan. Jag åkte neråt på lördag fm och kom hem måndag kväll för att vara 6 timmar på Bakkeholm..
Ta flyget nästa gång, rådde Lars.. och kanske gör jag det. Det verkar vara en snabbare väg.
Men det är annars så sköööönt att åka tåg. Lugnt och avslappnande.

Lars vet om min förkärlek för Amarone-vin (tack Bosse, det var Du som öppnade mina smaklökar för detta fantastiska rödvin). Och med mig hem fick jag 2 Amarone-flaskor, sorter jag aldrig provat förr. Åh mmm, härligt. De måste provas nån dag.

Hör upp Anneli, sov över hos mig så vi kan testa en av dessa godingar..

Livet är.. jaaa.. mångfacetterat
och UNDERBART

Så är den ute i världen, den glada Happy Feet Song (Oolala)
Jag har varit på Radio Uppland och pratat med Lena Redin
blivit intervjuad av UNT
Jag har sjungit den på SKF-Trofén
läst om den på Svenska Konståkningsförbundets hemsida
och snart kommer en video upp på YouTube som Marcus Rådman gjort.
Han har fått fullständigt fria händer och jag ser med spänd förväntan fram emot att få se slutresultatet.

Så här ser omslaget ut


Snart ska den göra sin entré på Konståknings-VM, där den ska spelas många gånger varje dag i Scandinavium.
Den fantastiska konståkerskan på bilden heter Ekaterina Gordeeva och fotograf är Marcel Giger.

Go Happy Feet, go!!

När jag hade landat på Arlanda, 1½ timme senare än väntat
vilket berodde på att de bokat om min biljett utan att meddela mig. Så när jag kom för att checka in, sa de.. "nää Du skulle ha åkt för ett par timmar sedan och eftersom Du inte kom, så har vi avbokat Din biljett.." Nämen vänta lite här nu då.. Efter ett ganska långt lite hit och dit så fick jag en ny biljett och tillika en ny färdväg. och avslutningsvis en ny ankomsttid..

Allt gick dock bra, planet var i tid.
Väl på Arlanda vimsade jag runt ett tag och försökte minnas var parkeringen låg lite mer exakt alltså.
Men till slut kom jag på rätt nivå, gatunivå alltså hahaha ;-)

Då ringer mobilen
Det är ett brandlarm på Snäcksjön. Åk dit och kolla sa jag, för jag har 2 timmars resa innan jag är hemma.
Sedan kom nästa grej, hela huset var utkylt, pelletsen hade inte kommit och Lennart hade varit snäll och tänt kaminen. Det var då brandlarmet hade utlösts..

Ingen brand i huset (och jag som just börjat fundera över var jag skulle sova på natten ifall huset brunnit ner) men 9 grader i ett helt utkylt hus är inte att leka med. Min nästipp blev iskall. På med underställ och islandströja.

Jag skulle ju ha mitt 3:e telefonsamtal med min livscoach i USA, David, och samtalet närmade sig med stormsteg. Det var bara att krypa upp i soffan och lägga en tjoch filt ovanpå sig och gilla läget. Samtalet med David var som alltid inspirerande och klargörande. Förra veckan fick jag i uppgift att göra en lista över allt jag har, men som jag inte vill ha i mitt liv. Lista ALLT. Himla svårt. Men både intressant och nyttigt.
Ny uppgift till nästa vecka är att göra en lista på vad jag vill skapa i mitt liv. Det omvända alltså. Inte så lätt det heller. Kräver både mitt engagemang och min tid.

Iklädd alla kläder, krypa ner under täcket.. ovanpå täcket, filten och ovanpå det 2 plädar,. Så var jag redo för nattsömn.

Idag tog jag itu med att elda i kaminen, den är så svårtänd numera. Men till slut lyckades jag och mitt i alltihop kom Lennart med en stor byggfläkt. Så nu när jag sitter här, börjar det bli mer normal värme, iaf i det stora allrummet, där jag nu sitter.

Nu har det gått en fas, jag var ut och böt en propp, men då gick det en annan. Äsch tänkte jag när jag upptäckte det.. Just nu har jag ljus och fart på vissa delar av elsystemet. det tar vi itu med imorgon.
Dags att dra sig tillbaka och påbörja nya listan, lite EFT
lite frekvensljud, lite hypnos. Lite sömn..

Imorgon ska jag lyssna igenom slutresultatet av AmaOna-mixen med pauser och korsmixar. Nästa vecka ska AmaOna gå iväg för tillverkinng. Inte mycket tid att vinka på
vink vink

En dag i sänder ;-)