Malou Bergs Blog

Kryssningsfartyget är enormt stort!
Och vi bor pa däck 10, vilket känns jättehogt upp for en som gärna blir lite hojdrädd..
Men det är effektivt pa detta fartyg. 2400 passagerare och 1000 personer som arbetar här. Och alla dessa gäster skulle borda skeppet ungefär samma tid. Och ungefär 11000 väskor skulle tas ombord och levereras till rätt kabin.
Kan bli hur fel som helst.. men oftast blir det nog rätt iaf.
Min väska kom till mig (tack for det, utan den skulle jag inte haft ett enda ombyte och tvingats bära en orgie i färgglada hawaii-skjortor dag ut och dag in.. finns att kopa i en av shopparna här).

Naväl tillbaka till skeppet..
13 restauranter finns ombord. Pa vissa far man betala tillägg for att äta, de andra har buff'e. Jisses vilket utbud. Den frukosten gick inte av for hackor. De hade allt tänkbart. Det var bara att plocka for sig, just de ingredienser man själv ville ha. När bade Christine och jag gick iväg for att hämta mer, sa dukade de av vart bord och en ny person satte sig vid bordet. Jag uppmärksammade inte det, utan gick fram till bordet, bojde mig over henne, pekade pa maten (som alldeles tydligt inneholl kott och Christine som sa att hon var vegetarian! "And what are YOU eating??" sa jag glatt och forvanat. Kvinnan borjade forklara vad hon at, när jag insag att detta var en helt annan kvinna och stammande forsokte forklara, att jag trodde att hon var en annan osv.. Hahaha, va forvanad hon maste ha blivit av min fraga ;-)

Kabinen är verkligen inte stor (och Anneli, Du minns när vi antligen kom in pa vart rum i Tokyo och fann att vi fatt ett rum med dubbelsäng. Vi som kände varann sa bara okej okej, bara vi far lägga oss. Bara vi fick varsitt täcke sa var det okej for oss) här var det samma sak.. i kabinen statade en dubbelsäng med ett stort täcke. Men Christine och jag kände inte att jaaaa, va kul. Vi sover i samma säng! Nä de fick komma och sära pa sängarna och bädda om.

Vi träffade resten av gruppen, 54 personer fran olika delar av världen men flest kommer fran USA, igar kväll. Workshops med Mike Dooley borjar imorgon.

Utanfor kabinen har vi en liten balkong och det är verkligen guld att ha den.
Christine vaknade och sag soluppgangen fran balkongen, ägnade sig at sina inre ovningar, utan att vare sig stora mig eller bli stord av mig och mina ev. snarkningar. Jag säger inte att jag gor det, hur ska jag kunna gora det. Jag hor mig aldrig snarka.. och jag tror inte pa nagon av er andra som pastar att jag gor det.. men jag kan inte svära pa att jag sover med sma lätta snusningar heller.. :-)

Idag har jag, efter en ordentlig frukost, meditation och release-ovningar, trampat pa i bassängen, stretchat laren och äntligen kunnat borja stretcha vänsterknäet som blivit svullet efter allt sittande pa resan hit.

Ja, jag har det himla bra.

Ikväll ska jag ga och se en off Broadway interaktiv show/teater. Verkar spännande, berättar mer sen.

Kolla in Richard Bartlett
http://www.matrixenergetics.com/
och läs om hans upptäckt om healing. Mycket intressant och jag funderar pa att aka pa en workshop med honom..

Vi ligger alltsa i hamn, men jag stannar ombord.

Tycker Du att jag ska inforskaffa en kamera och lägga upp bilder?

Häpp!!